den 18 augusti 2018

Min föräldrastil och interaktionen med mitt barn

Min föräldrastil och interaktionen med mitt barn

Vi människor förändras över tid och vilka vi är påverkas av det vi är med om. Men samtidigt finns det även sidor hos oss som är lite mer stabila och varaktiga. Dessa sidor kan betecknas som vår personlighet, vårt temperament eller vår karaktär. När det kommer till våra känslor så skulle vi kunna säga att alla har en typisk emotionell stil som är mer eller mindre stabil. Till exempel skulle du kunna vara en person som inte visar så mycket känslor eller någon som alltid visar vad du känner. Här kan du utforska din emotionella stil.

När det kommer till samspelet mellan dig och ditt barn finns det en förenklad modell som kan vara användbar när du utforskar ert samspelsmönster. Det kan vara nyttigt att undersöka ert samspel rent generellt, men också utifrån att det kan vara svårt att sätta gränser på ett konstruktivt sätt. Först kommer du att få hjälp att identifiera din egen och ditt barns respektive emotionella stil. Vi kommer därefter att presentera de typiska styrkor respektive utmaningar som ofta uppstår i interaktionen mellan just era emotionella stilar.

Här nedan kan du läsa om tre olika emotionella stilar som man kan ha som förälder. Din föräldrastil varierar naturligtvis från situation till situation, ingen person är ju likadan hela tiden. Försök ändå hitta den stil som du oftast brukar hamna i, kanske särskilt i jobbiga situationer.

Strutsen föredrar att sticka huvudet i sanden när den konfronteras med känslor. Om du är en struts så har du en tendens att ge både dina egna och ditt barns känslor ganska lite uppmärksamhet. Du är den som gillar att lösa det praktiska och att se till att saker blir gjorda, hellre än att fokusera på hur det känns. När ditt barn upplever något jobbigt så försöker du hitta en lösning som hanterar det jobbiga, snarare än att fokusera på den jobbiga känslan i sig. Detta betyder troligen att du inte kommer att sätta ord på de känslor du och ditt barn upplever. Det kan också hända att du blir irriterad om den jobbiga känslan inte försvinner när du upplever att du har löst problemet. Du är troligen bekväm med att sätta gränser, men det kan hända att du blir lite för rigid i situationer då gränssättandet inte leder till det önskade resultatet. Dina starka sidor är troligen förmågan att hålla huvudet kallt och att se den övergripande bilden i pressade situationer.

Maneten är väldigt mjuk och anpassar sig alltid utefter omgivningen. Om du är en manet så är du väldigt uppmärksam på alla känslor. Känslor tar troligen stor plats i ditt liv, även vid de tillfällen då detta inte är så konstruktivt. Det är troligen svårt för dig att inte uttrycka vad du känner, även de gånger du skulle vilja hålla dina känslor för dig själv. När ditt barn upplever något jobbigt blir du troligen stressad och försöker snabbt få hen att må bättre. Du har en tendens att tala mycket om dina egna och ditt barns känslor. Du kanske försöker sätta gränser, men om ditt barn reagerar på dessa så ger du ofta med dig. Det händer att du agerar innan ditt barn själv blivit medveten om att hen mår dåligt eller upplever något som konfliktfyllt. En stor utmaning för någon med denna emotionella föräldrastil är att ge sitt barn tillräckligt utrymme för att själv komma på vad det känner.  Din starka sida är din förmåga att låta ditt barn känna vad det känner.

Ingen person är alltid en Sankt Bernhardshund, men detta är en emotionell stil som typiskt visar sig när man känner sig bekväm med sig själv och andra människor. Du känner dig trygg och lugn och hjälper till när det behövs. När du har denna föräldrastil så lyckas du hålla dig lugn om ditt barn upplever något jobbigt. Istället för att omedelbart agera så bildar du dig först en uppfattning av situationen och identifierar utifrån det ditt barns behov. Du har förmågan att sätta tydliga gränser, men kan också vara flexibel och byta lösningsstrategi om du märker att de gränser du satt upp väcker alltför starkt motstånd. Om du känner igen dig i denna föräldrastil så har du troligen en god förmåga att anpassa dig utefter de situationer som uppstår, men kanske inte någon djupare förståelse av att andra inte fungerar som du. Innan du bestämmer dig för att detta är din generella föräldrastil så bör du ställa dig frågan vem du blir när saker inte flyter på: struts eller manet? Om du känner att du i sådana svåra situationer har en tendens att hamna i en av dessa stilar så rekommenderar vi att du väljer den som din generella föräldrastil.

Om du har flera barn rekommenderar vi att du arbetar med ett barn i taget. Det är troligt att din emotionella föräldrastil varierar något beroende på vilket barn du samspelar med.

Kom ihåg att detta inte är avsett som någon heltäckande beskrivning av ditt barn. Barn är under ständig utveckling och deras emotionella stil kan och kommer troligen att förändras. Det är också viktigt att ta hänsyn till att sättet som du bemöter ditt barn kan påverka barnets sätt att visa känslor.

Har du ett barn som inte visar så mycket känslor? Behöver du ofta anstränga dig för att förstå hur ditt barn mår? Då har du ett strutsbarn. Strutsbarn verkar ofta lugna och eftertänksamma. De har behov av att du är extra sensitiv så att du märker när något påverkar dem känslomässigt. De behöver att du på ett tryggt och respektfullt sätt hjälper till att sätta ord på känslorna. Det viktigaste som du kan göra för ditt strutsbarn är att hjälpa det att bli uppmärksam på sina känslor. Kom ihåg att ett strutsbarn har en tendens att anpassa sig efter regler och gränser, men att hen kan göra det med en känsla av att inte bli sedd eller förstådd. Strutsbarn kan också behöva mer stöd och hjälp än de visar och uttrycker.

Har du ett barn som bär sina känslor på utsidan av huden? Upplever du det som att även små saker kan leda till dramatiska känsloreaktioner? Då är det troligt att du har ett manetbarn. Manetbarn är ofta livliga och karismatiska barn. De har behov av att du behåller lugnet när de reagerar med starka känslor. Det är också viktigt för manetbarnet att bli bekräftad i att deras känslor inte stör dig som förälder. Det mest betydelsefulla du kan göra för ditt manetbarn är att på ett lugnt sätt hjälpa hen att hantera starka känsloreaktioner och att få uttrycka sina behov. Manetbarn kan reagera negativt på gränssättning och som förälder är det därför lätt att bli lite för rädd och försiktig när det kommer till att sätta gränser.

Precis som med föräldrar, så finns det inga barn som alltid är Sankt Bernhardshundar. Men om ditt barn lutar åt denna emotionella stil så är hen troligen lugn och eftertänksam, samtidigt som hen kan visa hur det känns på insidan. Sankt Bernhardsbarn är omtänksamma och bra på att för stunden ställa sina egna behov åt sidan. Som alla barn, har också Sankt Bernhardsbarnet behov av att du är tillgänglig när de ber om det och att du ger dem utrymme när de kan klara av att hantera saker på egen hand.  Sankt Bernhardsbarnet uttrycker vanligen vad det behöver, men kan ibland vara lite för bra på att ställa de egna behoven åt sidan. Som alla andra barn behöver även Sankt Bernhardsbarnet stöd i att förstå sina egna känslor och behov. Sankt Bernhardsbarnet är vanligen bra på att uttrycka när en gräns inte känns rätt, men kan samtidigt acceptera gränsen om du står fast vid den.

Om både du och ditt barn är strutsar så kommer samspelet mellan er troligen inte att präglas av så många synliga känslouttryck. Den känslomässiga ”temperaturen” mellan er kommer inte att vara så hög, men det kan ändå pågå mycket under ytan. Den största utmaningen för er är att se till att känslor och ouppfyllda behov blir uttryckta i ord. Det kan till exempel hända att bråk och konflikter följs av att ni inte pratar med varandra eller låtsas som om ingenting har hänt. I värsta fall blir ditt barn då lämnat att själv ta hand om det som pågår inombords. Med lite äldre barn kan det uppstå ett avstånd mellan dig och ditt barn, vilket kan medföra att ditt barn inte litar på att det kan få hjälp och stöd om något känns svårt.

TIPS: Prova att använda känslocoaching som en väg för att börja sätta fler ord på det du tror sker under ytan inom ditt barn. Om du tycker att det är svårt att förstå dina egna känslor så kan du prova andra övningar på denna sida, till exempel fokusering (vad känner jag nu?) eller utforska emotionella minnen. Om du har bestämt dig för att ändra på något i ditt sätt att vara och vill signalera det till ditt barn, så bör du prata med barnet om detta och kanske även be om ursäkt för att du inte gjort det så bra hittills. Här kan du läsa om hur du kan säga förlåt på ett bra sätt.

 

Om du är en strutsförälder och har ett manetbarn som visar mycket känslor då finns det en risk att du kommer att signalera till ditt barn att hans eller hennes känslor inte är så viktiga eller kanske till och med obegripliga. Du kanske upplever ditt barn som irrationellt och alla känslor får dig kanske att känna dig obekväm eller irriterad. Det finns en risk att du börjar sätta gränser som är alltför rigida för ett barn med mycket känslor. Manetbarn behöver mycket hjälp med att förstå sina känslor och detta kan vara en stor utmaning för en strutsförälder. I värsta fall kan ditt barn känna sig kritiserat och skambelagt för sina känslor eller känna sig utelämnat och utan tillräckligt stöd i att hantera starka känsloreaktioner.   

TIPS: Prova att använda känslocoaching som en väg för att börja sätta fler ord på det du tror sker under ytan inom ditt barn. Om du tycker att det är svårt att förstå dina egna känslor så kan du prova andra övningar på denna sida, till exempel fokusering (vad känner jag nu?) eller utforska emotionella minnen. Om du har bestämt dig för att ändra på något i ditt sätt att vara och vill signalera det till ditt barn, så bör du prata med barnet om detta och kanske även be om ursäkt för att du inte gjort det så bra hittills. Här kan du läsa om hur du kan säga förlåt på ett bra sätt.

Om du är en strutsförälder och har ett Sankt Bernhardsbarn så kan man anta att ditt barn har anpassat sig efter dig genom att inte visa så mycket känslor. Det betyder inte att något är på tok, men att det troligen pågår mer under ytan på ditt barn än vad som syns. När du sätter gränser kommer ditt barn troligen att acceptera dessa även om hen inte förstår dem. I värsta fall kan ditt barn lära sig att man inte bör visa för mycket känslor för andra och istället i alltför hög grad försöka hantera sina känslor på egen hand. När samspelet mellan strutsförälder och Sankt Bernhardsbarn är som bäst ges ditt barn möjlighet att välja när och var det vill uttrycka sina känslor och att finna någon som det vill uttrycka dem för. 

TIPS: Prova att använda känslocoaching som en väg för att börja sätta fler ord på det du tror sker under ytan inom ditt barn. Om du tycker att det är svårt att förstå dina egna känslor så kan du prova andra övningar på denna sida, till exempel fokusering (vad känner jag nu?) eller utforska emotionella minnen. Om du har bestämt dig för att ändra på något i ditt sätt att vara och vill signalera det till ditt barn, så bör du prata med barnet om detta och kanske även be om ursäkt för att du inte gjort det så bra hittills. Här kan du läsa om hur du kan säga förlåt på ett bra sätt. Genom detta visar du ditt barn att det är okej att uttrycka sina känslor och du lär även barnet att ta ansvar.

Om du har flera barn rekommenderar vi att du arbetar med ett barn i taget. Det är troligt att din emotionella föräldrastil varierar något beroende på vilket barn du samspelar med.

Kom ihåg att detta inte är avsett som någon heltäckande beskrivning av ditt barn. Barn är under ständig utveckling och deras emotionella stil kan och kommer troligen att förändras. Det är också viktigt att ta hänsyn till att sättet som du bemöter ditt barn kan påverka barnets sätt att visa känslor.

Har du ett barn som inte visar så mycket känslor? Behöver du ofta anstränga dig för att förstå hur ditt barn mår? Då har du ett strutsbarn. Strutsbarn verkar ofta lugna och eftertänksamma. De har behov av att du är extra sensitiv så att du märker när något påverkar dem känslomässigt. De behöver att du på ett tryggt och respektfullt sätt hjälper till att sätta ord på känslorna. Det viktigaste som du kan göra för ditt strutsbarn är att hjälpa det att bli uppmärksam på sina känslor. Kom ihåg att ett strutsbarn har en tendens att anpassa sig efter regler och gränser, men att hen kan göra det med en känsla av att inte bli sedd eller förstådd. Strutsbarn kan också behöva mer stöd och hjälp än de visar och uttrycker.

Har du ett barn som bär sina känslor på utsidan av huden? Upplever du det som att även små saker kan leda till dramatiska känsloreaktioner? Då är det troligt att du har ett manetbarn. Manetbarn är ofta livliga och karismatiska barn. De har behov av att du behåller lugnet när de reagerar med starka känslor. Det är också viktigt för manetbarnet att bli bekräftad i att deras känslor inte stör dig som förälder. Det mest betydelsefulla du kan göra för ditt manetbarn är att på ett lugnt sätt hjälpa hen att hantera starka känsloreaktioner och att få uttrycka sina behov. Manetbarn kan reagera negativt på gränssättning och som förälder är det därför lätt att bli lite för rädd och försiktig när det kommer till att sätta gränser.

Precis som med föräldrar, så finns det inga barn som alltid är Sankt Bernhardshundar. Men om ditt barn lutar åt denna emotionella stil så är hen troligen lugn och eftertänksam, samtidigt som hen kan visa hur det känns på insidan. Sankt Bernhardsbarn är omtänksamma och bra på att för stunden ställa sina egna behov åt sidan. Som alla barn, har också Sankt Bernhardsbarnet behov av att du är tillgänglig när de ber om det och att du ger dem utrymme när de kan klara av att hantera saker på egen hand.  Sankt Bernhardsbarnet uttrycker vanligen vad det behöver, men kan ibland vara lite för bra på att ställa de egna behoven åt sidan. Som alla andra barn behöver även Sankt Bernhardsbarnet stöd i att förstå sina egna känslor och behov. Sankt Bernhardsbarnet är vanligen bra på att uttrycka när en gräns inte känns rätt, men kan samtidigt acceptera gränsen om du står fast vid den.

Om du är en manetförälder som visar mycket känslor och som har svårt att hålla tillbaka dem även när du skulle vilja det, så kan det hända att ditt strutsbarn upplever det som överväldigande eller påträngande. Somliga barn blir lättare överväldigade eller rädda för sina föräldrars känslomässiga reaktioner, något som kan vara nyttigt för dig att vara medveten om. Vissa manetföräldrar är lite otydliga eller inkonsekventa när de sätter gränser, där de kan variera mellan att vara väldigt hårda till att bli flytande. För ett strutsbarn kan detta leda till att hen blir lite för bra på att kringgå gränser. I värsta fall kan mötet med en manetförälder leda till att strutsbarnet sticker huvudet ännu djupare i sanden och lägger mycket energi på att skydda sig mot känslor hen inte förstår. När samspelet mellan manetförälder och strutsbarn fungerar som bäst så lyckas du visa för ditt barn att människor är olika och att känslor inte är farliga även när de blir intensiva.

TIPS: Ditt barn behöver hjälp att uppmärksamma sina känslor och har därför glädje av att du kan hantera dina känslor tillräckligt bra för att klara av att utforska hans eller hennes känslor. Du skulle kunna ha nytta av att göra andra övningar på denna websida (vad behöver jag?) eller träna dig på att se ditt barns känslor genom känslocoaching.

Med två maneter kan det ibland bli lite för mycket känslor att hantera. Detta är inte dåligt i sig självt, men kräver att du som förälder är bra på att ta ansvar när dammet har lagt sig och känslorna har lugnat ner sig. Starka egna känslor kan vara nog så svåra att hantera för ett barn. Om barnet dessutom behöver hantera en förälders känslor så kan det leda till förvirring eller rädsla. Samtidigt så kan två maneter i sina bästa stunder förstå och acceptera varandras starka känslouttryck. Manetföräldrar tenderar ibland att bli alltför tänjbara eller inkonsekventa när det gäller att sätta gränser, vilket för ett manetbarn kan uppfattas som förvirrande. Det kan vara bra för en manetförälder att ta stöd av sin partner för att komma fram till några tydliga regler när det gäller gränssättning. När samspelet mellan två maneter fungerar som bäst så innehåller denna kombination mycket liv och värme. När det fungerar som sämst kan två maneter hamna i en ond spiral där den enes starka känsloreaktioner medför att den andres känslor bli ännu svårare att hantera o s v. Om ni hamnar i denna sorts samspel, kom ihåg vem som har ansvaret och bestämmer och tveka inte att söka hjälp.

TIPS: Om du upplever att det uppstår alltför mycket och starka känslor i relationen mellan dig och ditt barn kan det vara bra att testa några övningar för att hantera dina egna känslor Klicka på vad behöver jag?för att komma vidare. Det skulle också kunna vara en god idé att träna dig på att hjälpa ditt barn med sina känslor genom känslocoaching. Var särskilt uppmärksam på behovet av att reparera relationen när något gått fel. Detta kan du träna på genom att läsa om hur man säger förlåt.

 

Om du är en förälder som visar mycket känslor och som kan ha svårt att avgöra vilka känslor du ska visa och vilka du ska hålla för dig själv så kan detta bli en resurs för ett Sankt Bernhardsbarn. Ditt barn kommer att få insikt i att känslor är en viktig del av livet. Men samtidigt kan Sankt Bernhardsbarn ibland vara lite för bra på att anpassa sig. När ett Sankt Bernhardsbarn har en manetförälder håller barnet ibland sina känslor för sig själv eftersom det inte uppfattar att det finns utrymme för att visa känslorna. Det viktigaste är att prata med ditt barn om känslor och att vara lite extra uppmärksam på att du verkligen förstår vad som pågår inom ditt barn. När det kommer till att sätta gränser så har du troligen ett barn som för det mesta lyssnar på det du säger. Var ändå uppmärksam på att ditt barn har behov av att uttrycka sitt eventuella missnöje med dina regler och gränser. I värsta fall anpassar sig nämligen ditt barn alltför mycket för att hålla dig lugn. När det fungerar som bäst mellan er så hjälper du ditt barn att utveckla ett naturligt sätt att förhålla sig till lite starkare känslouttryck.

TIPS: Även om ditt barn kan verka välanpassat så kan det vara en god idé att hjälpa hen att förstå sina egna känslor när det konfronteras med dina känslor. Du kan lära dig mer om detta genom att läsa om känslocoaching. Det kan dessutom vara till hjälp att du som förälder tar ansvar för dina känslor och vid behov visar det genom att säga förlåt.

 

Om du har flera barn rekommenderar vi att du arbetar med ett barn i taget. Det är troligt att din emotionella föräldrastil varierar något beroende på vilket barn du samspelar med.

Kom ihåg att detta inte är avsett som någon heltäckande beskrivning av ditt barn. Barn är under ständig utveckling och deras emotionella stil kan och kommer troligen att förändras. Det är också viktigt att ta hänsyn till att sättet som du bemöter ditt barn kan påverka barnets sätt att visa känslor.

Har du ett barn som inte visar så mycket känslor? Behöver du ofta anstränga dig för att förstå hur ditt barn mår? Då har du ett strutsbarn. Strutsbarn verkar ofta lugna och eftertänksamma. De har behov av att du är extra sensitiv så att du märker när något påverkar dem känslomässigt. De behöver att du på ett tryggt och respektfullt sätt hjälper till att sätta ord på känslorna. Det viktigaste som du kan göra för ditt strutsbarn är att hjälpa det att bli uppmärksam på sina känslor. Kom ihåg att ett strutsbarn har en tendens att anpassa sig efter regler och gränser, men att hen kan göra det med en känsla av att inte bli sedd eller förstådd. Strutsbarn kan också behöva mer stöd och hjälp än de visar och uttrycker.

Har du ett barn som bär sina känslor på utsidan av huden? Upplever du det som att även små saker kan leda till dramatiska känsloreaktioner? Då är det troligt att du har ett manetbarn. Manetbarn är ofta livliga och karismatiska barn. De har behov av att du behåller lugnet när de reagerar med starka känslor. Det är också viktigt för manetbarnet att bli bekräftad i att deras känslor inte stör dig som förälder. Det mest betydelsefulla du kan göra för ditt manetbarn är att på ett lugnt sätt hjälpa hen att hantera starka känsloreaktioner och att få uttrycka sina behov. Manetbarn kan reagera negativt på gränssättning och som förälder är det därför lätt att bli lite för rädd och försiktig när det kommer till att sätta gränser.

Precis som med föräldrar, så finns det inga barn som alltid är Sankt Bernhardshundar. Men om ditt barn lutar åt denna emotionella stil så är hen troligen lugn och eftertänksam, samtidigt som hen kan visa hur det känns på insidan. Sankt Bernhardsbarn är omtänksamma och bra på att för stunden ställa sina egna behov åt sidan. Som alla barn, har också Sankt Bernhardsbarnet behov av att du är tillgänglig när de ber om det och att du ger dem utrymme när de kan klara av att hantera saker på egen hand.  Sankt Bernhardsbarnet uttrycker vanligen vad det behöver, men kan ibland vara lite för bra på att ställa de egna behoven åt sidan. Som alla andra barn behöver även Sankt Bernhardsbarnet stöd i att förstå sina egna känslor och behov. Sankt Bernhardsbarnet är vanligen bra på att uttrycka när en gräns inte känns rätt, men kan samtidigt acceptera gränsen om du står fast vid den.

Om du är en förälder som har förmåga att visa känslor men som även kan hålla tillbaka dessa när det behövs, så har du redan goda förutsättningar att hjälpa ditt strutsbarn. Strutsar behöver extra mycket hjälp med att bli uppmärksamma på sina känslor och även med att låta känslorna visa på vilka behov man har. Som Sankt Bernhardsförälder så har du troligen inga större problem med att sätta gränser för ditt barn, men ibland har strutsbarn en tendens att ge med sig för mycket eller hitta sätt att undvika gränserna. Det bästa för ett strutsbarn är att förstå varför en regel finns så att de själva kan lära sig att följa den. Om du är en Sankt Bernhardsförälder så har du troligen förmåga att hjälpa ditt strutsbarn att acceptera sig själv och samtidigt lära hen att inte stoppa huvudet i sanden och dölja sina känslor för mycket.   

TIPS: Det bästa som du kan göra för ditt barn är att fortsätta lita på din föräldraintuition och att vara extra nyfiken på ditt strutsbarns känsloliv. För att göra det skulle du kunna använda dig av känslocoaching.

Om du är en Sankt Bernhardsförälder som har förmåga att visa känslor men som även kan hålla tillbaka dessa när det behövs, så har du redan goda förutsättningar att hjälpa ditt manetbarn. Manetbarn har behov av att du kan hålla dig lugn när de upplever starka känslor och behöver också att du visar acceptens för att de har de känslor som de har. Både yngre och lite äldre manetbarn mår gott av att höra att deras känslor är begripliga. Manetbarn kan reagera ganska starkt på att få gränser satta för sig, så försök att vara lite kreativ och flexibel när du hanterar ditt barn, utan att för den skull bli otydlig. Manetbarn behöver tydliga gränser för att känna sig trygga.     

TIPS: Även om du är en Sankt Bernhardsförälder så händer det naturligtvis att du blir frustrerad eller desperat när ditt barn uppvisar starka känsloreaktioner. Det bästa är då att ta några djupa andetag och visa dig själv lite förståelse för att du reagerar som du gör, för att sedan ägna dig åt ditt barns känsloreaktion. Känslocoaching skulle kunna vara ett nyttigt verktyg.

 

Om både du och ditt barn är Sankt Bernhardshundar och har ett tydligt men samtidigt flexibelt sätt att förhålla er till känslor så har ni kanske inte särskilt många utmaningar i samspelet mellan er. Det skulle ändå kunna vara nyttigt för dig att fundera över om du har en tendens att bli mer som en struts eller en manet när något komplicerat händer i samspelet mellan dig och ditt barn. Om du tror att du vet så kan du gå tillbaka och läsa mer om vilka utmaningar som vanligen uppkommer i ditt fall.

TIPS: Du skulle kunna läsa om vad som karaktäriserar bra gränssättning. Dessutom kan det finnas andra övningar på denna websida som skulle kunna vara nyttiga för dig. Klicka på vad behöver jag? för att komma vidare. Försök i annat fall att lyssna på din föräldraintuition som troligen är ganska pålitlig.