I västerländska samhällen utgår vi ofta från en artificiell uppdelning mellan kropp och psyke. Även inom sjukvården skiljer man det som rör kroppsliga sjukdomar och vad som rör det psykiska. Idag vet vi dock att kroppen och själen hänger samman på ett sätt som går emot det vi brukat utgå ifrån. Det gäller kanske särskilt när vi betraktar våra känslor.
Detta är kanske inte så konstig eftersom vi faktisk känner våra känslor i kroppen som kroppsliga signaler. Till exempel: när du känner dig ledsen kan du få ont i magen, när du blir rädd kan du känna oro i hela kroppen och när du är glad och lugn känner du värme.
Eftersom känslor i hög grad upplevs i kroppen är det naturligt att vi ofta använder kroppsliga strategier för att reglera dem. Till exempel märker de flesta att de vid emotionell smärta kanske suckar, tar djupa andetag eller spänner musklerna i magen. Kanske har du känt hur ansträngande det kan vara att hålla tillbaka dina tårar? Det är helt okej att hålla tillbaka tårar då och då, men om du har mycket obearbetade känslor och aldrig kan tillåta eller uttrycka dem, kan detta leda till kroppsliga problem, fysisk smärta eller annat kroppsligt obehag.
Det är inte ovanligt att människor som kämpar med smärtsamma känslor som de inte lyckas hantera får problem med stelhet i nacke och axlar, huvudvärk, spänning i käken, ont i magen eller besvär med tarmen eller matsmältningen. Vissa använder också andra fysiska sätt att hantera sina känslor, såsom alkohol, droger, matmissbruk eller överdriven motion - saker som i sin tur kan orsaka skador på kroppen.
Det är viktigt att framhäva att det i sig aldrig är farligt att ha känslor, även om det kan vara utmattande, skrämmande och överväldigande. Det är oftast mer smärtsamt att inte ha känslor än att ha dem. Ofta när vi arbetar med känslor i terapi arbetar vi mycket med att kunna tillåta svåra känslor att få finnas. När vi hittar bra sätt att hantera eller förändra våra känslor blir vanligtvis även den kroppsliga plågan mindre.