Inom emotionsfokuserad terapi uppfattar man ångest som ett slags larm som signalerar att något känslomässigt betydelsefullt pågår inom dig, men att du ännu inte riktigt vet vad det är eller kan hantera det. Det handlar alltså om primära känslor som inte har kunnat hanteras och där ångesten är en sekundär känslomässig reaktion på detta.
Ångest är en av de vanligaste sekundära känsloreaktionerna och den kan också betecknas som sekundär rädsla . Ångest är som att din kropp säger till dig: "Gå inte dit! Gör allt du kan för att undvika att känna det där!"
Låt oss säga att du har något du skäms över, att du känner att du är dålig eller behöver dölja någon sida av dig själv (till exempel ditt utseende). Den primära känslan är alltså skam . Du skulle i detta exempel kunna få ångest när du blir rädd för att till exempel hamna i centrum för uppmärksamheten, bli kritiserad eller göra bort dig inför andra. Och denna ångest skyddar dig på sätt och vis från att hamna i situationer där du riskerar att uppleva känslor av skam.
Ett annat exempel är om du känner att världen är en osäker och farlig plats (primär rädsla) och att du inte har ett skyddsnät omkring dig. I detta fall kan du uppleva ångest, eller en sekundär rädsla, inför allt som skulle kunna vara ett hot mot ditt liv och din trygghet såsom: sjukdomar, olyckor, osäkra relationer eller framtida katastrofer. Genom detta undviker du att känna den svåra känslan av att vara oskyddad. Ångesten skyddar dig då från att känna din primära rädsla och ensamhet.
Lägg alltså märke till att ångest på ett sätt försöker skydda dig från något svårt, men att detta skydd inte hjälper dig. Det är både smärtsamt och utmattande att uppleva ångest och ångesten stjäl också all din uppmärksamhet. På så sätt döljer ångesten mer primära känslor som skulle kunna berätta för dig för vad du verkligen behöver i ditt liv. Och om du alltid är rädd för att andra ska upptäcka hur dålig du egentligen är och ständigt försöker dölja sidor hos dig själv som du skäms över, så är risken stor att du aldrig får den acceptans och bekräftelse på att du är tillräckligt bra som du egentligen skulle behöva.
Inom den den emotionsfokuserade terapin arbetar man därför med två områden. Man arbetar direkt med ångesten för att hjälpa dig att reglera och möta det som är svårt. Men man arbetar också med att utforska ångesten för att ta reda på de primära underliggande känslorna som visar på dina behov. Och när du genom detta arbete lyckas tillmötesgå dina underliggande behov, så minskar ångesten, eftersom den inte längre behövs för att skydda dig.