Ibland sker något i livet som är så överväldigande att vi inte lyckas glömma det, även om vi önskar det med varje fiber i vår kropp. Det kan handla om en allvarlig olycka, misshandel, övergrepp, krig eller att ha bevittnat något fruktansvärt. När sådana upplevelser ger upphov till allvarliga svårigheter senare i livet kallas det för posttraumatisk stress. Det innebär att ens emotionella system blivit överbelastat som ett resultat av det som skedde och detta tillstånd kan orsaka mycket lidande och ångest.
Om du har upplevt allvarliga trauman som ger upphov till stort lidande råder vi dig att söka professionell hjälp. Du bör endast göra övningen nedan om du har några trygga personer runt dig som du känner kan stötta dig om det behövs. Innan du gör övningen kan du också ta en titt på denna övning för att trösta dig själv och på dessa övningar för att lugna ner starka känslor, så att du har några strategier om det känns för jobbigt att arbeta med ditt trauma.
1. Skriv först ner vad traumat handlar om. Beskriv förloppet med betoning på vad som hände - inte vad du kände, tänkte eller behövde. I detta skede ska du alltså ge en beskrivning av själva händelseförloppet som om du skulle kunna titta på det utifrån.
- Vad ledde fram till händelsen?
- Var ägde det traumatiska rum?
- Vem eller vilka var där?
- Vad var det som hände?
- Vad hände efteråt?
När du skrivit ner detta, läs det för dig själv och lägg eventuellt till saker som du kommer på. Håll dig fortfarande bara till händelseförloppet.
2. Kolla av med dig själv hur det känns att läsa beskrivningen av det traumatiska. Känner du dig redo att gå vidare till nästa steg? Om du redan nu känner dig överväldigad, förvirrad eller avtrubbad - vänta då med resten av övningen. Spara i så fall beskrivningen av händelseförloppet och sök upp en trygg person eller plats. Om känslorna verkar hanterbara, kan du gå vidare till nästa steg.
3. Läs det du skrivit i steg 1 för dig själv. Skriv sedan ner vad du tänkte och kände när det traumatiska hände.
- Hur upplevde du det som hände?
- Vad var du rädd för?
- Hur kände du dig?
- Hur kändes det i kroppen?
- Vad var det värsta med det som hände?
När du har skrivit ner detta, läs det då för dig själv och lägg märke till hur det känns att läsa det. Detta kan vara obehagligt och om du känner att du inte kan hantera det, så kan du välja att ta en paus eller att avsluta. Om du känner dig redo, fortsätt övningen.
4. Föreställ dig nu att du ser situationen som en åskådare. När du ser situationen utifrån försök då sätta ord på följande:
- När du var i den traumatiska situationen, vad kände du då och vad hade du behövt?
- Om det är relevant, vad skulle du vilja säga till personen som bär ansvar för det som hände?
OBS: Om det handlar om en person som uteslutande har gjort dig illa, så är det bättre att du uttrycker de sårbara känslorna av traumat till en person som du känner dig trygg med.
- Hur känns det att uttrycka vad du behövde?
- Om du känner någon annan eller någon ny känsla som verkar hjälpa dig (sorg, beskyddande ilska, omsorg för dig själv), låt då den känslan påverka dig. Vad får du lust att göra eller säga? Skriv ner det. Det spelar ingen roll om det är till dig själv eller till den andra personen.
- Läs det du skrivit ner igen och lägg märke till hur det känns.
5. Läs nu hela texten som du skrivit. Gör ändringar om du kommer att tänka på några nya saker.
6. Hur ska du förhålla dig till det traumatiska framöver. Vill du agera annorlunda på något sätt? Vill du bemöta dig själv på något annat sätt? Vill du prata med någon om det som hänt dig? Behöver du söka hjälp?